Ja till social inkludering – nej till den sociala inkluderingspotten

Skrev min reservation efter tisdagens sammanträde i kommunstyrelsen. Vad som hände och hur det voterades beskrev jag på Vänsterpartiets hemsida. Här texten av min reservation:

Reservation i KOMMUNSTYRELSEN 2018-05-08 i ärende 17:

Reviderad tidsplan och anvisningar för arbetet med Mål- och resursplan 2019-2021” (Dnr ks 2018/11)

Kommunstyrelsens ordförande ställde under ärendet tre punkter under proposition. Min reservation gäller den tredje och sista punkten, där ordförandens rubrik var ”pengarna” alternativt ”potten”.

Frågan gällde ett yrkande som syftade till att förslaget om den sociala inkluderingspotten skulle tas bort i det fortsatta arbetet med Mål- och resursplanen. Yrkandet innebar att pengarna åter skulle stå till nämndernas förfogande i ramen och därmed inte längre vara samlade i kommunstyrelsens ramanslag.

Vid budgetberedningens möte den 16 februari överraskade kommunstyrelsens ordförande större delen av beredningen med sitt förslag. Vilka som överhuvudtaget kände till förslaget i förväg vet jag inte. Senare blev det dock klart att ett flertal ledande politiker från kommunledningens partier inte visste om den sociala inkluderingspotten.

I socialnämnden ställde sig samtliga ledamöter bakom ordförandens förslag att tillbakavisa förslaget. Det har senare beskrivits i den lokala tidningen TTELA på ett korrekt sätt, även om det kan konstateras att artikeln valde att framställa protesten på sätt som skilde sig från ledamöternas uttalanden.

Hur häftiga protesterna var några dagar senare i barn- och utbildningsnämnden, vet jag inte, jag är inte ledamot i denna nämnd. Däremot uttalade sig nämndens ordförande i den lokala tidningen att han inte kunde förlika sig med förslaget.

Själv har jag vid budgetberedningens sammanträde 3 maj och nu i kommunstyrelsen framfört min uppfattning att förslaget upplevdes som mycket provocerande. När jag nu reserverar mig så gäller det åter ett beslut där endast 7 av kommunstyrelsens 15 ledamöter står bakom.

Att göra fel en gång kan hända, att inte fatta att det fanns ett gyllene tillfälle att rätta till felet är nästan obegripligt. Kommunstyrelsens ordförande viker inte en tum. Hennes förslag och hennes yrkande på den tredje punkten skvallrar om att även i denna fråga är det prestige som styr. Har inte invändningarna varit tydliga nog?

Jag har hört många synpunkter, men jag vill här framföra mina egna tankar.

  • Pengarna till potten tas i huvudsak från socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden. Båda nämnderna får regelbundet information från förvaltningen över hur verksamheten utvecklas och förbättras. I båda nämnderna är insatser som berör utanförskap och vägar till inkludering högt prioriterade. Är förslaget om potten ett underkännande av pågående verksamhet eller är det bara okunskap hos kommunstyrelsens ordförande?
  • Verksamheten i våra förvaltningar kräver långsiktig planering och uthållighet i arbetet. Är det inte kontraproduktivt att anvisa att potten ska finansiera tillfälliga projekt?
  • Pengar skall kunna sökas från potten av två eller flera förvaltningar i samarbete, inte endast av en förvaltning. Finns det idag någon verksamhet som berör frågor om inkludering där någon av våra förvaltningar inbillar sig att framgång nås via att ”köra solo”?
  • Integration, utanförskap, inkludering är centrala uppgifter för flera statliga myndigheter. Läser man regeringens regleringsbrev så ser man vad som ankommer på regionala och lokala filialer av dessa myndigheter. Det ankommer på våra förvaltningar att söka och att sköta ett samarbete. Hur stämmer det överens med det som sägs om potten?
  • Tanken om social inkludering styr vuxenutbildningens arbete. Utbildningen sker genom Kunskapsförbundet som dock inte är en av våra förvaltningar. Hur ordnas detta?
  • Vänersborgs kommun kan vara stolt över alla insatser som görs av det civila samhället. Hur ska samförstånd och tillit hanteras framöver när potten exkluderar frivilligt arbete?

Många invändningar gällde redan när potten lanserades av kommunstyrelsens ordförande 16 februari. Enhälliga nämnder har ställt sig bakom sina förvaltningar. Ledande politiker från S och C har markerat sitt ogillande, endast ordföranden i en nämnd, från kommunledningens tredje parti MP, har tyckt om potten.

Nu gäller det inte ett budgetarbete som ska avslutas 20 juni, nu hänger allt på nytt i luften fram till 21 november.  Då kommer det sannolikt att finnas nya överenskommelser efter valdagen i september mellan partier som vill axla ansvaret att leda kommunalpolitiken under den kommande mandatperioden.

Vad driver kommunstyrelsens ordförande att insistera? När motståndet idag är så stort och bifall från de egna leden knappt kan höras?

Risken är överhängande att hela budgetarbetet blir lidande av det missade tillfälle att dra tillbaka detta olyckliga skott från höften.

Social inkludering har högsta prioritet i vår kommun, jag beklagar att arbetet påverkas och får en olycklig utveckling genom ett hastigt förslag som inte förankrades, som kom vid absolut fel tidpunkt och som inte drogs tillbaka när det fanns möjlighet.

Lutz Rininsland                                                                   2018-05-10 Vänsterpartiet Vänersborg

Annonser

Hur tydlig behöver man vara egentligen?

Det är anmärkningsvärt hur svårt det är att göra rätt. Kunskapsförbundets direktion är per definition också ett ”fullmäktige”. Ärenden som skall beslutas av direktionen läggs fram av presidiet. Underlaget utgörs av förvaltningens tjänsteskrivelse.

För enskilda politiker utanför ledningen finns som alltid i ett fullmäktige den andra vägen: En motion med en beskrivande text och ett yrkande. För presidiet finns dock alla möjligheter att krångla till det.

Om yrkandet möter öppna dörrar, så borde behandlingen kunna ske snabbt. Enda hindret brukar vara att några inte gillar att en enskild ledamot genom sin motion vill kunna hävda: Titta här, på mitt initiativ, om inte jag hade funnits! Sådant ogillas.

Om yrkandet möter motstånd ”i sak” så finns det många möjligheter att dra motionen i långbänk. Utredningsarbetet görs långsamt eller påbörjas inte alls innan någon vågar sig på att komma med påstötningar. Det mesta sker utan inblick, och någon gång längre fram läggs det fram ett resultat. Det händer också att detta sker först när tiden redan är ute för det som ledamoten hade velat uppnå med sin motion.

Har man varit med ett tag, så försöker man som ledamot att välja formuleringar i såväl brödtexten som i själva yrkandet som borde vara tydliga. I alla fall tydliga nog för att inget trixande ska sätta igång. Jag gjorde ett sådant försök. Och jag misslyckades.

Läs handlingar från direktionens aprilmöte i ärendet. Och läs reservationen jag lämnade in. Sista ordet är dock inte sagt.

Kunskapsförbundet vill se framåt

Vad är det egentligen gruppledaren för M vill uppnå med återkommande angrepp på Kunskapsförbundet? I varje fall fanns det tillräckligt många ledamöter i kommunfullmäktige som litade på henne, när hon föreslog en återremiss. Det är sannolikt att frågan om förbundsordningen för Kunskapsförbundet snart är tillbaka i kommunfullmäktige. Vi får förmodligen höra, en gång till, ett antal missnöjesyttranden, men då räcker inte 22 röster för att fälla kommunledningens förslag. Här ett utdrag ur protokollet från sammanträdet i oktober.

Förbundets direktion vill dock gå vidare. På sammanträdet nästa vecka presenteras ett utkast till Mål- och resursplan för 2018. Underlaget har skickats ut till ledamöterna, det är dock fortfarande endast arbetsmaterial. När förbundet efter fem år äntligen kan enas kring ett budgetbeslut som inte förutsätter nya tillskott från medlemskommunerna, så kan direktionens ledamöter äntligen andas ut. Visserligen finns det tydliga förväntningar på flera program att direktionen uppmärksammar behovet av förstärkning, men det mesta börjar kännas hanterbart.

I arbetet kring MRP 2018 ingår ett underlag som förbundskontoret diarieförde och som därmed har blivit tillgängligt för alla som vill följa direktionens arbete. Det är dokumentet Omvärldsanalys 2018-2020.

Skoldebatten är mycket aktuell, på alla nivåer. Idag debatterar riksdagen tre frågor som visar på olika uppfattningar hos riksdagspartierna. Det gäller tre betänkanden från utbildningsutskottet:

Betänkande 2017/18:UbU6, 2 reservationer, 3 motioner, Proposition 2017/18:17

Betänkande 2017/18:UbU7, 3 reservationer, 5 motioner, Proposition 2017/18:9

Betänkande 2017/18:UbU5, 12 reservationer, 8 motioner, Proposition 2017/18:14

För att återvända till direktionens arbete, så blir det intressant att se hur man ställer sig till de konsekvensbeskrivningar som präglar omvärldsanalysen. Analysens slutsatser förutsätter ju att regeringens och riksdagens sammansättning något så när förblir stabil även efter valet i september 2018. Om så inte blir fallet, kommer gymnasieutredningen och skolkommissionens förslag att läggas åt sidan och en ny utredningscirkus sättas igång. Men om reformarbetet kan fortsätta, då är det många frågor som infinner sig ganska omgående för direktionen och för förbundets ställning till nuvarande medlemskommuner.

Den debatten borde föras. Dock tycks inte alla vilja vara med utan slåss hellre om några symbolfrågor. Trollhättans ledamöter i direktionen ler lite oförstående. För egen del skäms jag lite, det är med få undantag ganska klena bidrag som ledamöterna från Vänersborg har kommit med i direktionen.

Bra underlag kan leda till bättre beslut

Kunskapsförbundet Väst har stadgat sig. Ett viktigt tecken är att ekonomin inte längre tyder på ständiga underskott. Förändringar i verksamheten diskuteras idag med vetskap om att plus och minus kan hanteras av direktionen. Ett tillägg här betyder en begränsning där. Prioriteringar kan ske utan att medlemskommunerna Trollhättan och Vänersborg omedelbart få höra direktionens rop om hjälp och nya resurser. Spelrummet har vidgats en aning men fortfarande måste varje utgift prövas.

Direktionen är medveten om att två program behöver större uppmärksamhet: Barn- och fritidsprogrammet och Vård- och omsorgsprogrammet. Det första finns endast i Vänersborg på Birger Sjöberggymnasiet, det andra också där men även i Trollhättan vid Nils Ericsonsgymnasiet. Betygsresultat och examensfrekvens är långt ifrån tillfredsställande och behöver förbättras. Det är en klen tröst att Skolverkets redovisningar säger att så är fallet på många orter.

Direktionen bad om ett underlag för att kunna besluta om vilka åtgärder som skulle föreslås för att förbättra resultaten. Utredningen blev klar i oktober och skall ligga till grund för beslut inom ramen av arbetet med Mål- och resursplanen 2018.

Att förbättra befintlig verksamhet behöver inte utesluta att planera för nya utbildningar. Det finns i våra två kommuner många aktiviteter inom kultur- och fritidssektorn. Dans har fått en framträdande plats hos många ungdomar. Därför borde direktionen överväga att åter öppna för inriktning dans på det Estetiska programmet. Inriktningen fanns så sent som 2014, därefter har ungdomar från Trollhättan och Vänersborg hänvisats till Akademi Sinclair i Uddevalla.

Jag är inte ute efter ett omgående Ja eller Nej. Vid direktionens möte i oktober kändes det som om ordföranden i direktionen ville föreslå ett avslag direkt. Därför skrev jag en motion som tillsammans med underlag från programmets arbetslag och Danspoolen längre fram borde leda till beslutsförslag som direktionen har möjlighet att ta ställning till.

Hur ska budskapet föras ut?

Som ledamot i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, socialnämnden och Kunskapsförbundet Väst sitter jag regelbundet på samma möte som Sverigedemokraternas representanter.

I kommunfullmäktige har det nu hänt för tredje gången att deras gruppledare, Kurt Karlsson, från talarstolen vänder sig till ordföranden med en ordningsfråga som gäller mig. I veckan var det dags igen. Ett mycket kort anförande med ett instämmande i ett krav på återremiss avslutades med en uppmaning till ordföranden att hålla koll på mitt inlägg. Han hävdade att jag hade kommit alldeles för långt bort från ämnet. Ordföranden ignorerade fullständigt uppmaningen, vilket förresten jag också valde att göra.

En endaste ledamot från Sverigedemokraternas fullmäktigegrupp kommer med förberedda tal och yrkanden till talarstolen, i övrigt tycks allt vara spontant och lite hipp som happ. När Anders Strand får ordet, lyssnar dock alla.

Även om Sverigedemokraterna inte regelbundet har alla ledamöter på plats, någon ersättare finns ju inte, så har deras antal blivit större. Välfärdspartiets två ledamöter ansluter sig nästan undantagslöst till samtliga yrkanden som SD kommer med.

I nämnderna har Välfärdspartiet ingen plats som ledamot med undantag för Barn- och utbildningsnämnden, i alla andra nämnder är det bara en plats som ersättare.

Sverigedemokraterna finns dock i alla nämnder, även om det tycks finnas ett problem. Så har Ola Wesley lämnat in en motion om mötesdagarna. Han är ledamot i socialnämnden och tycker att det är jobbigt att möten oftast är på en torsdag morgon efter en sen fullmäktigekväll på onsdag. Värre är det för honom som ledamot i såväl barn- och utbildningsnämnden som kultur- och fritidsnämnden, sammanträden är rätt så ofta på samma dag.

I socialnämnden lägger jag märke till socialchefens och ordförandens stora tålamod. Ola Wesley ställer många frågor. Svaren finns i regel i underlag som skickades ut inför sammanträdet. Eller också kommer samma frågor som har ställts under tidigare sammanträden, oftast av honom själv. Svaren är vänliga, utförliga, pedagogiska – fast Ola avbryter stup i kvarten med utrop som: ”Ja, tack, då vet jag, ja, tack, då förstår jag.” Med det betyder inte att frågan inte kommer tillbaka vid nästa tillfälle.

I torsdags rörde ett ärende frågan om kommunens insats för ensamkommande ungdomar, där Ola Wesley inte för en sekund hade svårt att göra gemensam sak med de socialdemokratiska ledamöterna och företrädarna för de borgerliga partierna. Men han ville gå ett steg längre och tydliggöra Sverigedemokraternas inställning. Han begärde att få göra en anteckning till protokollet, vilket ordföranden dock inte godkände: ”Din anteckning till protokollet tillför inte ärendet något, om du vill kan du lämna in en reservation.” Den möjligheten valde dock inte Ola Wesley, varför texten inte kommer att finnas med i protokollet. Men visst är anteckningen värd att läsa och begrunda.

Är det någon som har ett förslag på hur budskapet om Sverigedemokraternas insatser i den kommunala politiken kan göras känd?

För det kan rimligen inte vara så att deras väljare verkligen känner till hur representanter från SD uppträder och vad partiet lokalt åstadkommer. I Vänersborg glider man nog bara med, röstandelen i procent för riksdagsvalet – regionvalet – kommunvalet för SD i Vänersborg lyder: 15.95 – 11.15 – 10.17. Om budskapet inte når ut, så upprepas detta även 2018. Suck!

Extrainsatt möte för Kunskapsförbundets direktion – nyfiken?

Egentligen borde allt vara lugnt, skolåret har startat, lärare och elever finns på plats. Men så är det nog inte. Drastiska minskningar i personalstyrkan gör sig kännbara först om ett tag. Pressen på lärarna med fler undervisningstimmar, fler elevgrupper och fler arbetsuppgifter är bevisligen större än tidigare. Hur länge professionens kämparglöd kan väga upp belastningen kommer vi att få veta längre fram under läsåret.

Den politiska ledningen, Kunskapsförbundets direktion, kan i vart fall inte luta sig tillbaka. På  fredag kallas till ett extrainsatt direktionsmöte. Knapphändig information präglar förbundets kallelser, denna gång mer än någonsin tidigare:

”Information om Kunskapsförbundet Västs ekonomiska situation

Med anledning av de ägarsamråd som ägde rum den 10 september kallas direktionen till ett extra sammanträde.”

Och så ett  ännu kortare förslag till beslut:

”Direktionen noterar informationen.”

Beslutsfattarna noterar. Noterar vad? Har det varit samråd eller har det återigen fattats beslut på ägarsamrådet? Om ja, av vem? Sist fick vi veta av direktionens presidium att beslut hade fattats men att direktionens deltagare i ägarsamrådet inte varit delaktiga i beslutsfattandet.

Hur ska jag förbereda mig inför fredagens möte? Bäst att läsa på en gång till vad som gäller! Jag återger ”läxan för dagen” nedan – sedan får jag återkomma efter mötet på fredag.

Men först protokollet från senaste ägarsamrådet 2015-06-24, där det bl a bestämdes den ovan nämnda träffen 2015-09-10.

Och här delar av vårt regelverk, alla paragrafer där ordet ägarsamråd förekommer.

KONSORTIALAVTAL

  • 10 Ägarsamråd

I förbundsordningens 6, 11 och 12 §§ finns föreskrifter om ägarsamråd.

Av 6 § i förbundsordningen följer att ägarsamråd ska ske inför beslut i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt i Förbundet. Parterna är överens om att beslut i följande typ av ärenden alltid ska anses vara av större vikt i Förbundet:

  • Fastställande av budgetram
  • Betydande förändring av utbudspunkt
  • Tecknande av samarbetsavtal om tillhandahållande av utbildning
  • Remissyttranden, även innefattande yttranden avseende friskoleetableringar
  • Tillsättande och entledigande av förbundschef

Parterna är överens om att även frågor som är av betydelse för Parternas samhällsutveckling ska föranleda ägarsamråd, i förekommande fall.

  • 11 Förvaltningsorganisation m.m.

Parterna är överens om att Förbundet, utöver egna resurser, av effektivitets-och kostnadsskäl, i första hand ska utnyttja Parternas gemensamma resurser när det gäller administrativa stödfunktioner i sin verksamhet.

Parterna är överens om att det i särskild ordning ska läggas fast riktlinjer för till vem av Parterna som Förbundet ska vända sig vid behov av tjänster avseende administrativa stödfunktioner.

Ersättningen för av Part utförda tjänster ska motsvara faktisk kostnad (självkostnad). Parterna ska i samverkan utarbeta kalkylmallar för beräkning av självkostnader.

Parterna är överens om att kontinuerligt följa upp och utvärdera hanteringen av i denna bestämmelse aktuella frågor inom ramen för ägarsamrådet (§ 12 i förbundsordningen).

Förbundsordning för Kunskapsförbundet Väst

  • 6 Förbundsdirektionen

Direktionen ska bestå av fjorton (14) ledamöter och fjorton (14) ersättare, varav Trollhättans stad ska utse sju (7) ledamöter och sju (7) ersättare och Vänersborgs kommun ska utse sju (7) ledamöter och sju (7) ersättare.

Endast den som är ledamot eller ersättare i kommunfullmäktige i den förbundsmedlem som utser ledamoten eller ersättaren, får väljas.  Mandattiden är fyra år från och med 1 januari året efter det år då val ägt rum till kommunfullmäktige i förbundsmedlemmarna. När val av ledamöter och ersättare sker för första gången ska det avse tiden från förbundets bildande till och med den 31 december 2012, det som i tecknat konsortialavtal benämns som ”Övergångsperioden”. Under denna första mandatperiod ska direktionen bestå av fyra (4) ledamöter och fyra (4) ersättare, varav Trollhättans stad ska utse två (2) ledamöter och två (2) ersättare och Vänersborgs kommun ska utse två (2) ledamöter och två (2) ersättare. Till ledamöter och ersättare i direktionen under denna period ska i första hand respektive kommuns kommunstyrelses presidium väljas. När val av ledamöter och ersättare sker för perioden därefter, ska det avse tiden från den 1 januari 2013 till och med den 31 december 2014 och direktionen ska då väljas i enlighet med denna paragrafs första stycke.

Efter sådan förändring av förbundsmedlems kommunfullmäktiges sammansättning som avses i 4 kap. 7 § kommunallagen, ska förbundsmedlemmen på nytt utse ledamöter och ersättare till direktionen.

Respektive kommunfullmäktige utser ordförande, vice ordförande samt andre vice ordförande. Ordföranden ska utses bland de ledamöter som representerar Trollhättans kommun, vice ordförande ska utses bland de ledamöter som representerar Vänersborgs kommun och 2:e vice ordförande utses varannan mandatperiod av Vänersborgs respektive Trollhättans kommuner med start att Vänersborgs kommun utser 2:e vice ordförande.

Utöver ledamot av direktionen äger varje förbundsmedlem anhängiggöra ärenden i direktionen genom framställan av förbundsmedlems kommunfullmäktige eller kommunstyrelse.

Direktionens presidium representerar förbundet vid konferenser, sammanträden och i andra officiella sammanhang, såvida inte direktionen i särskilda fall bestämmer något annat.

Direktionen ska, inför beslut i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt i förbundet, hänskjuta ärendet till ägarsamråd (se § 12). Ett ärende ska alltid hänskjutas till ägarsamråd när minst fem (5) av direktionens ledamöter så begär.  Direktionen ska efter godkännande från förbundsmedlemmarna anta en finanspolicy för förbundets verksamhet.

Förbundsmedlemmarna ska fastställa ett reglemente för direktionens arbete.

  • 11 Upprättande av budget, uppföljning av ekonomi och verksamhet

Preliminär budgetram avseende det kommande budgetåret fastställs i ägarsamråd under april månad. Slutgiltig budgetram fastställs i ägarsamrådet (enligt § 12) senast den 30 augusti.

Detaljbudget för förbundet ska fastställas av direktionen senast den 30 september året före budgetåret.

Budgeten ska innehålla en plan för verksamheten och dess ekonomi under budgetåret samt en plan för ekonomin under de två nästkommande åren. I samband med att budgeten fastställs ska direktionen även, enligt grunderna i § 10, bestämma storleken på de bidrag som förbundsmedlemmarna ska erlägga till förbundet. Kostnadsfördelningen i budget avseende gymnasieverksamhet mellan förbundsmedlemmarna är preliminär och justeras efter de principer som gäller enligt § 10, då befolkningsuppgifterna är kända.

Det sammanträde vid vilket direktionen fastställer budget (detaljbudget) för förbundet ska vara offentligt. Tid och plats för sammanträdet ska kungöras på sätt som anges i § 8, senast en vecka i förväg.

  • 12 Förbundsmedlemmarnas insyn och kontroll samt ägarsamråd

Förbundsmedlemmarnas kommunstyrelser utövar förbundsmedlemmarnas uppsiktsansvar.  Kommunstyrelsernas presidier utgör forum för ägarsamråd.

Förbundsmedlemmarnas kommunstyrelser har rätt att begära in uppgifter, upplysningar och yttranden från förbundet.

Direktionen är skyldig att iaktta sådana direktiv och riktlinjer som förbundsmedlemmarna gemensamt beslutar att anta för förbundets verksamhet.

Av § 6 följer att direktionen under vissa förutsättningar är skyldig att hänskjuta ett ärende till ägarsamråd. Direktionen får endast om synnerlig brådska föreligger verkställa beslut som är föremål för behandling i ägarsamrådet.

Förbundsmedlemmarnas representanter i forumet för ägarsamråd avgör om visst ärende ska föras upp till behandling i förbundsmedlemmarnas kommunstyrelse eller kommunfullmäktige.

Ägarsamråd ska genomföras minst två gånger per år.

Reglemente Kunskapsförbundet Väst

Samråd  23 §

Direktionen ska, i enlighet med vad som följer av förbundsordning, konsortialavtal mellan förbundsmedlemmarna samt eventuella andra för direktionen bindande direktiv och anvisningar, samråda med förbundsmedlemmarnas forum för ägarsamråd. I detta syfte får direktionen inför samråd, från förbundsmedlemmarnas styrelser och nämnder samt tjänstemän, inhämta de yttranden och upplysningar som behövs för att direktionen ska kunna fullgöra sina uppgifter.

Förbundsmedlemmarna har även rätt att inhämta yttranden och upplysningar från direktionen.

Går det så går det ….

Har det undgått någon att det har uppstått en polemik kring Kunskapsförbundets framtida utveckling? Ett större antal lärare fortsätter inte när höstterminen startar, det saknas helt enkelt pengar och enda för stunden möjliga åtgärden var att säga upp personal.

Kunskapsförbundet direktion är sammansatt av ledamöter från Trollhättan och Vänersborg. Uppdraget är att ordna utbildning av bästa kvalitet för ungdomar och vuxna. De första tre åren sedan starten i januari 2013 hamnade förbundet i rejäla underskott. Det finns förklaringar som alla är överens om. Tre gånger har medlemskommunerna tillskjutit ansenliga belopp, men först efteråt i samband med bokslutsarbetet och för innevarande år med ett utlovat tilläggsbelopp.

Nu förbereds verksamheten för 2016 och budskapet från kommunledningarna var glasklart: Inte ett öre extra, rätta er efter det ni har fått. Varpå förbundets direktion samlade sig kring diverse förslag av tuffaste art: programsammanslagningar, personalminskning och begränsning till endast tre skollokaler istället för fem som idag används.

Men nu började cirkusen – ägarsamrådet, där kommunledningarna i form av tre kommunalråd från vardera kommunen ”bestämmer”, underkände direktionens förslag. Protokollet från samrådet visar tydligt vad som hände.

”Svarte Petter”-spelet är i gång, direktionen får veta att deras arbete inte duger. Istället utlovas lösningar till hösten. Med andra ord, våra S-märkta ordföranden från båda kommunerna kommer att uppträda som räddare i nöden, det hela kommer inte att bli helt så mörkt som direktionen var på väg att göra det.

Vad skönt – och samtidigt: Det urgamla tricket i repris. Vad billigt!

Själv kan jag inte sitta still och nöja mig med åskådarrollen. Det är alldeles för viktiga frågor som behöver lösas bättre och långsiktigt. Det gäller mängder av årskullar ungdomsstuderande framöver som behöver en gymnasieutbildning som duger, det gäller hundratals vuxna varje år som på olika sätt behöver en god utbildning för att komma vidare i livet.

Jag börjar med två motioner, jag går den parlamentariska vägen. Får se om jag kan få gehör i kommunfullmäktige i Vänersborg, men förhoppningarna är inte så stora. Sedan september 2014 ligger en motion som gäller vuxenutbildningen, ingen har hittills velat hantera motionen. Den andra motionen lämnar jag i Kunskapsförbundet, där vet jag att det finns flera ledamöter som kommer att vilja bifalla mitt yrkande. Fast å andra sidan är det inte majoritetens ledamöter.

Majoriteten förresten, Marie Dahlin talar om majoriteten i Vänersborg. En sådan finns inte, socialdemokraterna får visserligen C och MP med på skutan i alla väder, men det räcker inte till, varken i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller någon annan nämnd. Men nu har det ändrat sig, Sverigedemokraterna har flera gånger på avgörande sätt bifallit kommunledningens minoritetsstyre. Och Marie Dahlin verkar tacka och ta emot, hon tycks inte längre tveka att tala om majoriteten i Vänersborg. Jag trodde inte att detta var möjligt!

Förresten: ”Går det så går det!” utropade Marie Dahlin med ett leende när kommunfullmäktiges ordförande för andra gången uppmanade henne att hålla sig till reglerna som gäller för alla …

En reservation som vill tala klartext

Jag bekymrar mig för den lokala politiken. Jag ser att vi saknar styrfart, att vi saknar ledning, att vi börjar ett högt spel med snabba repliker som står i skarp kontrast till snigelfarten i beslutsärenden.

Hade i tisdags en bra men också jobbig dag med Kunskapskapsförbundet Väst, sedan en bra kväll med planavdelningen vid en invånardialog ute på Onsjö. Tills kommunalrådet Marie Dahlin kom med ett sådant typiskt spontant svar på en fråga som bara hon kan producera.

Onsdag på kommunstyrelsen var det värre. Befann mig i motvind för det mesta. Förlorade samtliga omröstningar. Tre reservationer, här den första, gäller anvisningar för det fortsatta arbete med budgeten för 2016.

Läst – men har du förstått?

Som politiker på kommunal nivå ”sitter” man inte bara i nämnder och styrelser, det gäller att vara förberedd, att vara vaken och vaksam och att efterarbeta underlaget när klubbslaget avslutar ett sammanträde. Låt mig illustrera.

29 januari socialnämnden – förvaltningen presenterade underlaget för bokslutet 2014. Totalt minus 11,6 mkr för socialnämnden. Men bakom summan gömmer sig en mängd större och mindre underskott och även ett stort antal varierande överskott. Socialtjänstens verksamhet följer verkligheten mer än ett budgetbeslut som tas ett halvt år innan ”året 2014” kommer igång. Alla vet att det är så, ändå är det av intresse att i bokslutet redovisa detaljerna. Varför blev det inte så som det såg ut på skrivbordet? I förvaltningens text står bl a: Individ- och familjeomsorg: Verksamheten redovisade ett överskott på 5,9 Mkr. Barn och familjestöd redovisade överskott på 3,1 Mkr vilket främst beror på minskade personalkostnader på grund av vakanser och stor personalomsättning under året.”

I klartext: Det saknades socialsekreterare på en av våra mest pressade avdelningar, det fanns inte tillräckligt många sökande för de tjänster som blev lediga på ”barn och familjestöd” när personalen inte längre orkade utan gav upp och sökte sig till andra arbetsuppgifter. Alarmklockan ringer!

Jag begärde ordet och sade vid socialnämndens sammanträde att jag kommer att ”bevaka” hur denna uppgift om överskott hanteras framöver.

4 februari, mindre än en vecka senare, står på kommunstyrelsens ärendelista en kort information om kommunens bokslut. Ekonomichefen redovisar den totala bilden, utfall 20 mkr över budget vilket är dock 11 mkr mindre än 2013. Sedan kommer bilder på enskilda nämnder – större avvikelser rapporteras. På socialnämndens redovisas bl a att ”IFO” har haft överskott och därmed bidragit till att minska nämndens sammanlagda underskott. Punkt.

Jag begärde ordet och berättade för kommunstyrelsen om mitt löfte till socialnämnden och gav en kort beskrivning över hur ett ”ekonomiskt överskott” i själva verket kommer från en verksamhet som går på knä och som måste få hjälp att resa sig från ett ”underskott i socialtjänstens åtagande” gentemot våra barn och ungdomar.

Vi är femton ledamöter i kommunstyrelsen plus ett antal ersättare. Min fråga nu: ”Hört – men har ni förstått?”

Det kommer vi att se lite längre fram för nu börjar arbetet med att få fram ett budgetförslag för 2016. Som alltid sneglar man på utfallet från 2014 och”hur det ser ut att gå” i början av 2015, vårt löpande verksamhetsår.  10 februari träffas budgetberedningen (fem ledamöter från kommunstyrelsen) med presidierna från kommunens fyra stora nämnder under en hel arbetsdag. Nämndernas presidieledamöter finns nästan utan undantag också i kommunstyrelsen och temat för dagen är: ”Preliminär bokslut 2014, budget 2015 och budgetförutsättningar 2016 inklusive omvärldsanalys”.

Jag är inte med, men jag vill skicka med två länkar med lästips:

Larm om fortsatt fara för utsatta barn

Krisen i socialtjänsten måste vändas nu

Längre fram, 4 mars, finns budget 2016 igen på listan till kommunstyrelsen. Jag får väl se och berätta då hur förutsättningar för ”Barn- och familjestöd” ser ut.

Hög tid för öppna sammanträden

1 april förväntas kommunstyrelsen fatta ett beslut kring tillämpningsanvisningar för ett sedan länge beslutat regelverk som gör det möjligt för allmänheten att närvara vid nämndernas och styrelsens möten. Tänk att det äntligen ska bli som Vänsterpartiet föreslog i en motion i april 2012. Vissa frågor behöver helt enkelt mycket tid i Vänersborg.

2012 anade vi inte att tidpunkten att komma i mål skulle sammanfalla med Sverigedemokraternas intåg i alla våra kommunala nämnder. Det passar perfekt, för vem skulle tro på berättelser ”inifrån”. Alla äro vi jäviga, ingen säger sanningen om stackars SD som bara utsätts för förtal. Så ta också denna korta rapport från gårdagens möte i socialnämnden som en partsinlaga, det är ju bara en vänsterpartist som ger sin syn om hur mötet förlöpte.

Dagen delades mellan behandling av ärenden under förmiddagen och utbildning på eftermiddagen. Så här i början av mandatperioden har ju information och utbildning för den nya nämnden hög prioritet. Så just nu brukar alla ledamöter och ersättare finnas på plats, det är mycket man bara inte får missa. Även SD- ledamoten och hans ersättare fanns på plats i socialnämnden. Ledamoten, tillika gruppledare för SD, hade däremot missat att finnas med tidigare i veckan på kultur- och fritidsnämndens första möte under den nya perioden (måndag) och även på första mötet i Tvåstads Kunskapsförbund (tisdag) noterades hans frånvaro.

Under förmiddagen fick nämnden en redovisning kring bokslutshandlingen för 2014. Förvaltningschefen sammanfattade underlaget som ledamöterna hade fått en vecka tidigare. Det är brukligt att ledamöterna får ställa frågor, direkt under föredragningen eller i undantagsfall efteråt. Förenklat kan man säga att frågorna följer tre olika spår. För det mesta ställer enskilda ledamöter frågor där svaret bidrar till att alla i nämnden får en bättre insikt på en viss punkt. Någon gång förekommer det dock frågor där övriga ledamöter ”suckar” – frågan upplevs som irrelevant, svaren blir intet-sägande, ingenting i sak blir bättre belyst. ”Kunde du inte ställa frågan efteråt, om du nu måste ställa dina frågor ….?” Den tredje sortens frågor är jobbigast. ”Eftersom jag vet att …. vill jag fråga…” och när svaret sedan inte överensstämmer med frågeställararens syn på saken, kommer repliker ”från katedern”.

Jag nämnde att handlingar skickas ut i förväg, meningen är att ledamöterna skall kunna förbereda sig inför besluten, föredragningar skall endast sammanfatta det viktigaste och inleda beslutsgången. Och visst är det så att det märks hur tydligt som helst vem som har läst handlingarna och vem som inte har gjort det. Det märks på frågorna!

SD-gruppledaren ställde frågor, jag antecknade inte någon fråga som tillhör kategorin ”svaret hjälpte alla i nämnden till bättre insikt”. Mest var det av typen ”jag vill fråga dig så att du kan bekräfta att det jag påstår är korrekt …”. ”Vaddå, det framgår av handlingen?”, ”Jag kan väl ställa en fråga?” Och nästan varje svar blir inledning till en spontanreplik, till ett käbbel, inte en tanke att begära ordet på nytt, rakt på, ”jag vet, försök inte …”, ”nej, det där är fel …”, ”jag vet ju av egen erfarenhet att så här är det …”

Ersättaren i socialnämnden och tillika ordförande i SD i Vänersborg ville inte vara sämre, han hade också lärt sig hur man gör när man sitter i en nämnd omgiven av bara okunniga ledamöter från andra partier.

Vad gällde deras frågor? Ekonomi, kostnader, lokalkostnader, personalkostnader, statens bristande betalningsvilja, obalans i den kommunala budgeten, felaktiga prioriteringar, brist på resurser på vissa verksamheten på grund av den ohämmade accelererande resursslukande verksamheten kring invandrare.

Jag sade ju att jag är jävig och inte ger en rättvis beskrivning. SD-gruppledaren hade nämligen också andra inlägg, t ex kring temat att riktiga socialarbetare ska ha socionomutbildning, inte något substitut här inte. Så sade han, gruppledaren – och nämnden fick lära sig att han har den där socionomutbildningen.

Dålig stämning? Klart det blev. Ordföranden, S, ansträngde sig att bli tydligare och tydligare. En ledamot vägrade att besvara frågor som SD-gruppledaren ställde rakt över bordet till honom. Varpå ordföranden fick frågan av SD om det var tillåtet att vara nämndsledamot när man inte svarar på frågor från en annan ledamot. ”Ja, det är det.”

Beslutsomgången utan reservationer från SD som man tidigare hade annonserat om. Inte ens ett avvikande yrkande kom.  Det blev enhälliga beslut i ärenden som gällde boende för ensamkommande barn och överenskommelser med migrationsverket. Var det av insikt eller vad var detta plötsligt?

Själv hade jag en egen reservation i ett ärende som gäller kommunens långbänk, precis, just i frågan om öppna nämndssammanträden. Tänk om allmänheten får lov att vara på plats, då kan jag inte längre ljuga …